Att bli överens…

Ibland är han FÖR och ibland är han EMOT. Det är bara att acceptera att vi har olika syn på saker. Häromveckan frågade jag min blivande make om vad vi skulle ha för bröllopsvals (eftersom jag hittat en som var perfekt)…svaret blev: ”ALDRIG  att JAG ska dansa vals…” O-hej-och-hå! Det var ett oväntat svar och jag spelade inte ens upp den låten jag hade på förslag… Alltså, det är väl tradition att dansa vals? Vad skulle vi göra annars? Sitta och stirra på gästerna vid middagsbordet efter skålande, tal, mat och tårta? Och sen skulle det inte bli nån fest? Jag fick mej en liten dipp då.

Sen gjorde jag ju också ett Save-The-Date bildspel med musik till den, men det dröjde någon vecka innan jag visade den för honom. Har den lösenordsskyddad så ingen alls kan tjuvkika på den ännu. Igår visade jag den för min blivande make och han tyckte den var jättefin och bra gjord. Kul, nu fick jag en liten kick…

Igår spelade jag upp även bröllopsvals-låten jag hade hittat och berättade varför jag tyckte den passar, för den har en anknytning till hela vårt bröllopstema! Då sa sambon ”Ja, den tar vi. Kör på den! Jag får väl dansa vals då…”

Idag har jag sökt bland släktnamn (eftersom jag har släktforskat på min sida) och hittat – ÄNTLIGEN – ett väldigt FINT namn som finns bakåt i släkten som i vart fall jag tycker kunde bli fint till våra förnamn. Detta eftersom vi aldrig kommer överens om något efternamn, jag vill inte ha hans och han vill inte ha mitt.

9297 personer heter som honom och eftersom namnet innehåller bokstaven ö har det ställt till för oss utomlands, det blir fel på bokningar och det är svårt att uttala utomlands. Mitt efternamn är unikt och vackert, så varför skulle jag vilja byta till ett vanligare namn? De allra flesta tycker att vi ska ta mitt efternamn. Men min kära sambo vägrar. Ett alternativ vore att lägga till två bokstäver till mitt namn, men han är fortfarande tveksam. Han vill inte verka ”för fin”…

Namnet jag fann i släktledet idag är min farfars farfars fars efternamn som dog ut i slutet på 1700-talet, det är bara ett fåtal i Sverige som heter så idag och det blir nytt för oss båda. Nämnde det för honom idag när vi träffades en snabbis och han var först tyst, sen frågade han om vem som haft det namnet och jag hoppades att han skulle tycka om det. Iallafall värt att tänka på, suga på karamellen och känna efter litegrann. Men så sa han sen ”Nej, det låter tyskt”…? Nej det tycker jag inte att det gör, det låter mer som fransk-svenskt om man ska hårddra det. Men svenskt ändå. Vi är ättlingar från England och Grekland, men inte från Tyskland. Och definitivt inte från Frankrike, vad jag vet.

Såhär står det på PRV’s sida om gamla släktnamn (vi får hoppas att det blir tillräkneligt för oss att ta det) ;

”För att få byta till ett gammalt släktnamn ska det ha burits i rakt nedstigande led i din släkt under minst två generationer. Dessutom får det inte vara längre sedan någon bar det än fyra generationer tillbaka, räknat från och med dina föräldrar.”

Väl hemma igen så provade jag skriva våra namn med detta efternamn och det passar fint, det blir snyggt och plötsligt kom jag på att det faktiskt låter som en liten anknytning till min sambos arbete! Lite roligt faktiskt när man tänker efter…

Min sambo ska kolla upp detta med dubbelnamn som man numera ”tagit bort” för han tror inte på mej när jag säger att det är ändrat, läste ju det på Internet att man inte får ha två efternamn med bindestreck…? Han menar att vi kunde ha bådas efternamn då… ”Andra har det ju!” sa han. Jo, men dom har haft det INNAN ändringen och om man gifter sej idag så gäller det inte längre… Ingenting JAG rår för, tyvärr! (Ja, jag vet att man får lägga den andres efternamn som ett mellannamn, men då försvinner ju vitsen när man får post, ska skriva under nåt eller på körkortet där man har sitt gamla efternamn som sitt efternamn)

Detta ”nya” gamla efternamn från min farfars farfars far ska jag försöka testa på de närmaste och höra vad dom tycker om det, och hur dom tror att man uttalar det för jag tror att man kanske kan uttala det på flera sätt… Jag läser det som det står och tycker att namnet har ett ”Sche”-ljud. Snyggt så! Så fortsättning följer…

Advertisements

2 svar to “Att bli överens…”

  1. Ni har en spännande tid framför er med mycket förberedelser! Blir intressant att se hur allt blir! 🙂 Kram MG

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: